Målningarna
kan ses på två sätt; som
målningar av ondska,
av onskans mekanismer och av onda personligheter – ELLER som
din
egen rädsla och projektion som gör att du ser bara
den
skrämmande fasaden av människor och gör dej
blind för
den verkliga komplexa personen och hans/hennes verklighet,
känslor
och rädslor. Finns ondskan bara i 'den andra' eller
är
hon eller han kanske en spegel och syndabock för din egen
ondska, för ditt eget ego och din rädsla?
|